
Nu har jag kommit på att jag kan ju skriva här också. Jag vill berätta om mina söta kattungar som nu är snart nio veckor. Tre stycken är det och jag satte ut en annons på Blocket. Det blev invation på min mobil. Jag kunde ha haft femton ungar och alla hade varit borta på ett dygn. Nu är jag noggrann när jag väljer fosterföräldrar till mina kattungar. De är ju små liv, individer som ska behandlas därefter. Snart ska de ut till stora vida världen. De lämnar tryggheten med mig och kattmamman och en kattgubbe, med namnet MimmiMaja. Han är en god styvpappa till kattungarna.

Jag bytte vatten i akvariet. Kattungarna var stormförtjust i fiskarna
Idag hände något otroligt! Hela katthögen låg på dubbelsängen. Kattmamman biter lite i den ena kattungen, som de brukar göra, när de fostrar. Kattungen piper ett par gånger och den store MimmiMaja lyfter på huvudet och stirrar på kattmamman och på mig. Samma sak händer igen, fast denna gången reser han sig upp, jamar och går därifrån och samtidigt lockar han, med ett sånt där lockljud som mamman använder, när hon ropar på sina ungar. Han hoppar ner från sängen och går ut i köket. Han tyckte nog att kattmamman tog i lite för mycket. Varför han for iväg, var nog för att han ville överlåta fostran till mamman. Han är en klok katt. Det har jag sett genom åren, när andra kullar fötts. Men detta tar nog priset.